Scenario
 |
|
|
 »
|
Prolog
Sir Milton Brightmore, en gentleman bärandes tweed och glasögonen på nästippen stod en dag i din farstu och förklarade att han behövde din hjälp. Han berättar om ett kloster i Dola, en avlägsen liten bergsby i Hercegovinaprovinsen, där munkarna bedrivit forskning i Sir Brightmore's regi. Tills nyligen. Milton har förlorat kontakten med konventet och misstänker sabotage!
Er uppdragsgivare är varken från engelska kyrkan eller från Scotland Yard, men ersättningen är ansenlig, och med era kunskaper i serbiska språken och extraordinära talanger vill han att ni ska undersöka. Han ber er möta honom på United University's gentlemannaklubb.
Epilog
Panikskrik dör ut och rämnande klippväggar krymper bort under er när ballongen sakta stiger upp i luften. En låg och säker flygning tar er och den alltmer vemodige Bartek till den närmsta småstad - ej högre upp belägen än 100 meter över vattenytan. Efter att ha återinförskaffat viktiga förnödenheter, ersatt den så stor del som möjligt av er medhavda packning samt riggat ballongen med nya sandsäckar och nytt petroleum vinkade ni adjö till Bartek och hans nya liv och tog ut riktning: hemåt.
Efter etappfärdens eftertänksamma tystnad, varunder Alexandra noga skötte om Sir Edwards brännsår, började ni fråga er själva och varandra vad som nyss hänt. Filips kvalificerade tolkningar lämnar er oförmögna att bortförklara allt som vidskepligheter. Binksworth, den engelska "gentlemannen" verkar ha huserat i konventet de senaste åren för byggandet av sitt "Kabinett av Makalösa Ting!". Under dessa år har han manipulerat bröderna, uppnått nära guda-status i bybornas ögon och enligt Papa Bogdans mummel väckt berget som är en uråldrig och ondskefull kraft. Och ondskefull måste man väl beskriva Binksworth som, då han satt skräck i byn med hot om straff för den som inte fullföljer den mardrömslånga fastan. Ett reellt straff, en enkelbiljett till Bernhards freakshow, stympad och vanställd, eller om man hade tur, avliden som ett misslyckat experiment, plågade endast i andevärlden och inte kroppsligt.
Nu när berget slukat byn, klostret och all eventuell forskning tillsammans med detta, vet ni inte vad ni ska säga till Sir Brightmore, och era mentala anteckningar måste jämföras innan ni når London och möts med honom. Vad som hände med Broder Boryslaw fick ni aldrig veta, men kanske lika bra det. De naturvidriga missfostren ni hittade i smedjan trotsade allt sunt förnuft, inte ens den skickligaste kirurg skulle kunnat åstadkomma detta och hållit dem vid liv längre än en sekund. Häxkonster? Demoniskt inflytande?
Binksworth kunde stå emot en gevärskula i bröstet, låsa in sig i sitt sovrum — sitt kistrum — och försvinna när han hotades av upptäckt, se med getternas ögon, förpesta grundvattnet och allt vad det var. "De med två själar", de vandöda som levt omoraliskt och terroriserar byar i sin sömn för Filips tankar till en viss slavisk vampyrmyt, men Binksworths välvårdade yttre förde inte direkt tankarna till vandrande lik. Och så detta skälvande berg. Var det Binksworth som lånade det sina krafter, eller lånade han sina krafter av berget?
Resumé
Alexandras dagbok
9e aug 1869: Var inte helt säker på att de verkligen skulle släppa in mig, men det gick. Vi går framåt systrar! Jag kände helt säkert att jag var på förbjuden mark ändå, och det pirrade i magen vid tanken på alla män som rörde sig därinne, och på vad de gjorde för hemliga mans…handlingar.
Sir Milton Brightmore, var uppfriskande fräck emot mig - det händer sällan här i landet och man känner sig lite som om man var hemma igen när någon bär sig så åt, men jag vet inte… man tycker att en sir Brightmore kunde ha fört sig anständigt. En engelsman, en gentleman, en som inte nedlåter sig till att näpsa kvinnor kanske! För mycket begärt? Hade jag varit hans mor hade jag lagt honom över knät och läxat upp honom. Men vad gör det mig, när vår kontakt är så opersonligt professionell. Jag har väl aldrig haft en professionell kontakt. Spännande! Det var lite svårt att veta hur jag skulle förhålla mig. Anslaget var så öppet, så maskulint, som mellan likar. Så därför sa jag så lite som möjligt. Det verkade inte som tillfälle att blanda sig i, men jag kan inte för mitt liv förstå vad de vill att jag ska tillföra. Nåväl, det är knappast mitt problem så länge som jag får äventyret och ersättningen… Men de andra två herrarna… Ja det ska bli en angenäm resa. Inte ett obetänkt ord, båda så belevade och belästa. Jag har noterat deras frukostvanor, och om det är möjligt tror jag att Herr Danielovic skulle föredra tyskspråkiga dagstidningar. Vad kan det finnas för kokmöjligheter i en ballong? Jag måste komma ihåg att sprida ut nån trovärdig historia, för det ser helt enkelt inte alls bra ut att jag planerar åka ensam med två herrar utan förkläde. Vad ska de tro om mig? Vad ska jag ha på mig? En kvinnas list? Vad fick han det ifrån! Maken till fräckhet!
10e aug 1869: Fördömda sömmerska att vägra sy upp en oljerock till imorgon! Jag får hitta en mansrock att sy om, om de nu absolut inte finns i dammodell i det här uråldriga landet. Inte mycket som går upp emot en man i oljerock… Nån av pojkarna i oljerock och grov skjorta. Undrar om Roman och Levo har det bra därhemma. Jag borde nog skriva hem någon gång, men då skriver de väl bara att jag ska sluta irra. De förstår väl inte att det bara bor vildar och brottslingar i kolonierna.
11e aug 1869: Vinden i ansiktet! Här uppe kan man känna lugnet i kroppen. Den känslan som påminner så mycket om något annat, som jag inte ska skriva om. Inte gör det nån nytta att skriva på Serbiska heller. Edward verkar känna till en hel vetenskap kring ballonger, men ändå handlar det bara om sandsäckar och om handtaget verkar det som. Män och deras leksaker! Värre kunde man ha det än att flyta fram genom himelen med två gentlemän, hopträngda på en yta som inte är större tvåmannasäng. Edward säger att med den här farten kan vi sova i Tyskland ikväll, men hur kan han veta det?
12e aug 1869: Det känns som att vi är ute på vidderna igen! Herr Danovic blev just så tillfreds av sin tyska morgontidning som jag hoppats. Tänk om alla människor hade varit män, vilken lättsam värld vi hade då att leva i. Han är inte så pratsam, men just sådär inslutet mystisk som alltid får flickor att undra vad det är han döljer. De pratar gärna om apparater och fjärran länder, det vore inte fel att få landa vid det stora godset som ligger därborta på höjden så man finge lite omväxling.
13e aug 1869: Män alltså! Jag hungrar ihjäl, och så fryser jag i den här eländiga sängen på det här smutsiga värdshuset. Har man någonsin svultit på riktigt så håller man inte på och nöjesfastar på det här typiskt kontinentala sättet! Jag tänker inte stå för det här…
…Vilken dag vi har haft, först den underbara frukosten på godset och sen strålande väder hela färden! Men fy tusan för europeer och deras aviga inställning! Det här stället är inte bra, människorna är inte bra och den här hårda kalla sängen är inte bra! Nu får han allt agera äkta man och komma och värma mina fötter. Mmmm… Det är tur att jag inte tog med mig några värdefulla smycken utan följde Brightmores råd om at klä sig påvert, annars hade jag gråtit blod över halsbandet jag förlorade. Men det finns inga vedermödor som inte får guldkant när man har två gentlemen med sig för att uppehålla standarden. Edward tog ledningen idag, han nästan röt till. Tänk vad hemskt om vi inte hade män… Och tänk så mycket roligare man kunde ha haft det ikväll om bara man kunde ha fått…
14e aug 1869: Jesus Kristus. Jag är förtappad. Kommer aldrig kunna sova igen. Kommer aldrig få bort bilderna från insidan av mina ögon. En gentleman!?! Herr Danovic sa det sant när han kallade det naturvidrigt. Jag behöver en trygg man att ty mig till nu, för nu börjar jag gråta igen. Typiskt män att ha mig till att synda på det här hemska sättet! Jag kommer att hänga för det här. Och sen helvetet. Förbannelse! De kan inte yppa det här för någon. Vilka mardrömmar jag kommer att ha inatt! Fy tusan vad han stinker, han kan inte följa med längre än till grannbyn och sen pyser vi. Tur att jag inte är ensam i det här, de kan inte låta en oskyldig kvinna få på sig all den här synden! Förbannelse. Nu får de banne mig trösta mig! Jag fryser också och det går inte för sig!
Filips dagbok
9/8 – 1869
Har idag varit på ett möte jag blivit kallad till. Jag och två andra har av en viss Brightmore blivit ombedd att åka till byn Dola i Serbien för att undersöka vad som kan ha hänt med en munk. Jag var där tillsamman med en amerikanska som säkert inte ville någon illa men, likt många amerikaner, tror att högljudhet och framfusighet är att vara artig och trevlig. Den tredje av de tilltänka äventyrarna var en yngre adelsman vars främsta kännemärke verkade vara att han äger en ballong som vi förväntas resa i.
Trots en stark skepsis i början så tackade jag ja. Det kan bli ett spännande avbrott från London och jag misstänker att det kan vara saker i görningen som jag behövs för. Hoppas bara att ballongfärden inte blir allt för hemsk och att jag har halsdukar som är tjocka nog. Och att sällskapet visar sig vara uthärdligt…
12/8 – 1869
Vi mellanlandade i Bremen. Ballong är fashinerande när vädret är fint men draget kan knappast vara bra för hälsan. Trevligt att få prata tyska också, det var inte igår. Alexandra och Milton är i regel ganska trivsamt sällskap även om vi inte har så mycket att prata om. Tyvärr hindrar det inte någon av dem från att prata.
13/8 – 1869
Ankomst till Dola. Byn verkar vara mitt i en religiös fasta. Alla ser mycket tärda ut och tycks ha fastat längre än vanligt. Kan det vara en ytterst lokal sed? Just religionen tycks mycket stark här, vi deltog i aftonmässan. Mycket kuriöst att Gud aldrig nämndes. Prästen refererade endast till ”Han” uttalat med ett tydligt sch-ljud.
14/8 – 1869
Någonting är mycket fel här i byn. Vid morgonandakten hävdade prästen (Augistin) att två syndat under natten och att dessa måste överlämnas till klostret. Vi hörde oss för om vad som hände med de som lämnades över och fick bara veta att de försvann. Någonting är mycket fel och det tycks som om källan finns i klostret på kullen. Jag talade (nåja) med Papa Bogdan och andarna kring honom. Han tycks föra en kamp med någonting stort och hotande. Ingenting jag sett eller mött på förut. Han talar om berget som någonting besjälat och ondskefullt. Vi kommer att söka oss mot klostret i morgon.
15/8 – 1869
Vi flydde byn just som berget rasade bakom oss. Jag kan knappast tro vare sig mina ögon eller mina andra sinnen. De vi bevittnat det senaste dygnet trotsar allt det som är naturligt och vackert (även min lite vidare syn på naturlighet). Att vi överlevt är en bedrift. Även om bara stackas Edvard skadades fysiskt så är vi alla upprörda i själen. Speciellt Alexandra. Jag måste få henne att förstå att hon gjorde både dem och världen en tjänst. Önskar att jag kunde sammanfatta mer nu, men jag får ingen rätsida detta. Inte kan något sådant som ”vampiiree” existera på riktigt?
Personage
Sir Milton Brightmore —
Bernhard Binksworth — Den engelske "gentlemannen" som krävde religiösa offer till sina experiment, men även till middag.
Byborna
Sammi Åkare — Är den som åker och hämtar saker i närmaste staden. Han är borta en vecka i taget. Denna helg är han hemma. Han hämtar Apotekarns paket men tittar aldrig i dem, han ta med sig det folk vill sälja och tar köpeuppdrag om någon vill ha något särskilt. Han håller sig gärna i bakgrunden. Har en romans med apotekarens dotter Charlotta.
Matmor Maja — Maja är värdshusets föreståndarinna. Hon är 43 men har just tagit över efter att Papa Bogdan blev "sjuk".
Apotekar Zrnić — Apotekar Zrnić är en slem en. Han är visast i byn och gör allt för att komma upp sig i världen. Mest för att han är så avundsjuk på någon som skulle kunna ha det bättre ställt. Det är Zrnić som börjat kalla sin Gud för HONOM efter att han blivit blodsbunden till Binksworth som behövde honom för hans bevarande lösningar och verktyg. I hans butik finns tvål, fiskleverolja och självklart hans egna variant av St. Iakovu-olja…
Charlotta Zrnić — Maja
Papa Bogdan — Byns egna zduhać som tvingats i envig med "berget" som väcktes när Binksworth kom till byn. Drev krogen förut och är far till Maja.
Bartek Bonndräng — Bartek jobbar på Stor-Dragans gård med grisarna och hönorna. Han är svag fysiskt och psykiskt och är ett ypperligt exempel på den inavel som oundvikligen format byn.
Danica i Skjulet — Byhoran. Alla känner till henne och hon accepteras (men inte öppet) för att ration kvinnor/män är väldigt låg. Danica är blind. Danica pratar bara förtroligt med kvinnor, men de flesta kvinnor i byn skulle aldrig underlåta sig till det. Så fort en man kliver in lägger hon bara upp sig och särar på benen. Hon tar sitt jobb på stort allvar: "De som kommer till mig behöver inte gå hemma och slå sina fruar eller tvinga sig på sina döttrar. De kommer till mig för att de älskar sina familjer så pass. Och jag är glad att en så eländig liten människa som jag ändå får tjäna HONOM."
Stor-Dragan — Stor-Dragan är en fadersgestalt i byn. Han sköter om grisgården och har också hönor. Bartek jobbar hos honom. Han är en aning bitter över hur invånarantalet sjunker och kompetensen med den. Han tror ändå att allt kommer bli bättre, om de bara ser till att be, fasta, leva rättrådigt och lyda HONOM.
Konventets residenter
Broder Boryslaw —
Broder Augustin — Broder Augustin förrättar Skymningssakramentet och håller Gryningsmässan. En riktig Gamla Testamentet-entusiast, som får utlopp för sina stänga ortodoxa tendenser via Binksworths blodsband.
Broder Stanko — Stanko har aldrig riktigt druckit av brunnsvattnet, inte ens vid skymningssakramentet. Han dricker bara getmjölk och regnvatten. Han är rädd för HONOM och allt och alla. Har sett med egna ögon vad som pågår i smedjan, och har blivit så paranoid att han lämnar hemliga, oläsliga lappar på taket och ber till Gud att rädd honom, samtidigt som han vill bevisa för HONOM att han är den bästa undersåten av dem alla. Alla medel tillåtna!
Broder Ivan Skrivar'n — Tvingas rita affischerna till Binksworths storslagna återvändande med sin turnerande freakshow.
Bilder
EXP
|
XP (Äventyr) |
XP (Loggbok) |
FP (Bakgrund) |
Totalt |
| Alexandra |
7 |
2 |
4 |
13 |
| Edward |
7 |
- |
4 |
11 |
| Filip |
7 |
- |
- |
7 |
När/var/hur
- EN enstaka session en ledig helg hos mig eller frivillig värd.
- Levande ljus, mycket snacks och kanske lite vin.
Äventyret
- Miljö: World of Darkness under den victorianska eran med inriktning på äventyr som för tankarna till steampunk (fast utan sci-fi-biten). The League of Extraordinary Gentlemen
- Tema: Det okända, avlägsna och sakrala.
- Stämning: Gotiskt äventyr.
- På en skala till fem innehåller äventyret:
- Fysiska utmaningar 3
- Problemlösning 4
- Intrigerande 1
Förberedelser
Färdiga figurer
